Jag påminns plötsligt om varför jag alltid har älskat den tidiga hösten. Kvällarna är ljumna men ändå är luften hög, naturens färger är skarpa och ljuset är nästan lite magiskt. Det är precis vindstilla ute idag och fåglarnas sång hörs inte alls. Allt är bara tyst, tyst, tyst.

Förutom sjuhundra mygg som envisas

med att flyga runt min kropp

och därefter sticka det

som de lyckas

hitta.

... kommer solsken

Då borde det bli en himla massa solsken nu då. Jag fick gnugga mig ordentligt i ögonen då jag slog upp mina ljusblå i morse. Hela världen såg så annorlunda ut i detta ljussken som jag förstod måste vara den där solen som alla talat om i flera veckor. Får lite lätt beslutsångest för jag hade tänkt börja jobba idag. Inomhus. Men det kanske är solkräm, solglasögon, bikini och dylika attiraljer som ska dammas av och användas? Får nog ta en kopp te på altanen och fundera på saken.