De första dagarna innan jobbet börjar brukar hjärnan gå på högvarv. Jag jobbar hela tiden, fast det inte syns. Kanske blir jag en aningen mer disträ än i vanliga fall (om nu det är möjligt *ler*). Och det är svårt att förklara att man är trött när man "bara har jobbat i hjärnan".

Nu sitter jag här och stirrar på allt jag borde göra istället för att sitta här. Vet liksom inte längre i vilken ända jag ska  börja i. Det fanns en tid då det var mycket lättare, då allt föll sig naturligare och vardagssysslorna inte var så många och tidskrävande. Jag vet bara inte vad som ändrats eller när det skedde. Vet bara att allt snurrar fortare och fortare och att det känns som om tiden bara rinner iväg. Jag hinner inte med hälften av allt jag skulle vilja göra.

Är igång och jobbar för fullt nu. Alla semestrar tar ju faktiskt slut någon gång, fastän man inte vill. Plånboken signalerar att den behöver mer innehåll och när jag väl jobbar så är det ju faktiskt riktigt kul - egentligen. Drömmer om en resa i vinter men den här gången får det nog stanna vid en dröm. Sambon vill så gärna åka till Thailand när han fyller 40 i februari -09 så då är det bara att börja spara nu för det lär ju kosta. Jag vet att Kärleksdravel varit där och att hon längtar tillbaks. Är det någon annan som varit där? Kommentarer och tips tas tacksamt emot.